Hemma i min säng: X (resten) 

Elsas / Agnes säng: 1 

Simsons säng: X (resten) 

Julia Marcussons soffa: 2 

Agnes/ Elsas bäddsoffa: 5 

Olivia Wallströms säng: 3 

Per-Inge och Berit Mattssons säng: 3 

Centralhotellet i Söderhamn: 1 

Jesper Palms soffa: 1 

Angelica Norgrens soffa: 5 

Julia Marcussons säng: 2 

Agnes + Jens Nymark/ Sjöbergs soffa: 3 

Södra berget hotell: 1 

Föräldrarna Marcussons säng: 5 

Pontus Wiklunds madrass: 1 

Jesper Palms säng: 5 

Olivia Wallströms fjällenstuga: 1 

Emil Ekmans (?) husvagn: 1 

Karins Färnstrands säng: 1 

Julia Marcussons madrass: 1 

Marias föräldrars säng: 1 

Sofia Englunds säng: 3 

TV soffan hemma: 11 

Simsons lillstuga: 1 

Moheds vattenskidklubb: 1 

The Hives reploklal i Fagersta: 1 

Altanen hemma: 4 

Farmor och farfars soffa: 1 

Johan Oremos säng i Stockholm: 1 

Klara Nolemos säng i Valbo: 1 

Emil Petterssons säng: 2 

Karskär i rökeriet: 2 

Öbergs stuga i Axmar: 1 

Flyg till hongkong: 1 

Hongkong på en bänk/ Flyg till Auckland: 1 

Jo + Mike Cattys extrasäng: 49 

Motel i Matamata: 1 

Motel i Rotorua: 1 

Motel Camille: 2 

Camping Orewa beach: 1 

Cape Reinga parkering: 1 

90 mile beach park camping: 1 

Parkering i Paihia: 1 

Parkering i Piha: 2 

Det är den längsta sovlistan jag har haft tror jag, 45 sovställen på ett år. Jag tycker att det är sååå kul att se hur många ställen man sover på, och hur många gånger. Dock har jag ingen koll på hur många gånger jag sovit i min säng och i Simsons säng. Men det är resten iallfall. Ungefär lika många gånger kan jag tänka mig. Kanske lite mer hos honom :) 

Jag hade min tröja ut-och-in på nyårsafton. Med flit.  

Hejsan!  

Åh jag är så proppmätt. Jag och Simson har nyss lagat och ätit mat. Det blev en av våra standard maträtter, haha. 

Listan som vi brukar äta består av: 

• vårrullar och ris + sweet chili sås
• Fiskpinnar och ris + sweet shili sås
• Varma mackor
• Pizza/subway/sushi (fusk mat)
• Spagetti och sås
• Omelett

Idag blev det spagetti, och jag tänker vara så vänlig att bjuda på receptet 

Vi har varit ute och rest, och då är det lite svårt att blogga. Framförallt vill jag inte (tyvärr) Blogga gör jag när jag har tid. Skulle inte sätta mig vid datorn för att skriva vad jag gjort, om jag skulle missa något annat. Nej jag vill ta vara på tiden som vi har här.  

Nu senast var vi på ett ställe som heter Piha. Där finns det en häftig strand med ett berg/ en stooor sten mitt på stranden. Vi sov på parkeringen där i 2 dagar. Vi solade, aktade oss för regn, kollade på surfare, klättrade upp på den sk. Lion Rock. 

Simson vill beställa pizza. Jag är sjukt hungrig och vet hur god den pizzan är, så jag vill också så himla mycket. Men jag vet att vi inte får eller borde, på grund av att:  

• Det blir för dyrt att äta ute när vi inte har jobb. 
• Jag vet att vi har mat hemma som vi kan äta. 
• Det är inte nyttigt med pizza.
• Det är bara onsdag och vi ska äta nyttigt på veckorna.

Så jag måste försöka stå emot hans tjat trots att jag egentligen också vill ha. 

Inte lätt alltid inte. Men vi får se hur det blir.. en liiiten snack pizza kanske..? we'll se! 

Idag körde jag bil för första gången här! wohoo. Det gick bra att köra, förutom att jag inte är speciellt bra på att backa. Speciellt inte en stor buss med endast 2 backspeglar.... (!!) Men jag klarade det iallfall!  

För er som inte vet det så har vi beställt internetionellt körkort just för NZ som håller i ett år. Baserat på mitt svenska körkort.  

Har nyss skypat med min kära mor. Hon klev upp i ottan för att kolla på Lucia på TVn med mig. Hon åt pepparkakor och drack glögg, medans jag åt lite nötchoklad och minglade med henne. Lite cyber julkänslor iallfall.  

bild från google 

Cape reinga och Light house. 

Nu har vi varit på en roadtrip i några dagar. Åkte från huset och stannade på en camping och sov där en natt. Fortsatte sedan upp till Cape Reinga, den allra nordligaste toppen på Nya Zeeland. Där kunde man se hur Stilla och Tasmanska havet möttes. Riktigt häftigt! 

Vi sov i bilen där längst upp på parkeringen. Dagen efter fortsatte vi till 90 mile beach. Alltså ca 13 mil lång strand som man kan köra med bilen på. På väg dit stannade vi och solade lite på en jättemysig strand.  

Dagen efter 90 mile beach fortsatte vi till Bay of Islands. Där åt vi mat och drack kaffe typ hela dagen. Lunchen tog 4 timmar, tyckte det var bra gjort av oss! I Bay of Island kan man åka ut med båtar, fiska, simma med delfiner mm. Men vi spar det, eftersom det fortfarande är ganska kallt i vattnet.  

Just nu är vi tillbaka på Rotoiti Ave, i Pakuranga. Vi sover här, för imorgon ska vi vara med på någon slags lek/tävling. Man ska samla skräp och skrot som folk har vårstädat ut. Sedan bygga en flotte av allt och ta sig över en viss å/sjö. Sedan avslutas allt med BBQ!   

Cape Reinga och Lighthouse som fyren heter längst upp i landet. 

När vi kom till Taupo bungy var den en timmes väntetid på just Bungyn. Men de hade ävne en slags bungy-swing-gunga som det inte var kö på. Så vi betalade in oss för båda. Lite nervös blev man då, eftersom det kostade ca 1000 för allt, och om man ångrade sig fick man inte pengarna tillbaka.  

Jag och Simson åkte Swingen tillsammans. De knäppte på oss ordentligt med varsin sele, och gick igenom säkerheten flera gånger om. De vevade ut oss från platån vi hade stått på så vi hängde fritt i luften. Hon som styrde bad oss vinka till kameran innan hon drog i repet som skulle få oss att falla. Hon tog tag och röck ordentligt, men inget hände. Eftersom vi vägde 170 kg tillsammans var det förmodligen tyngre än väntat. Så hon röck igen, men vi hängde kvar. Vid denna stund började jag nästan bli arg för jag var så rädd. Men kom igen nu då din dumma, svaga tjej. Släpp oss någon gång!! 3e gången hon drog så släppte vi äntligen och föll fritt 44 meter rakt ner innan vi svingades ut över sjön. 

Själva fallet var jag inte riktigt beredd på. Trodde att man kanske skulle falla 5-10 meter (vilket också är väligt högt) innan gungan började svingas. Men när äntligen svingen och G-krafterna kom var det sjukt skönt! 

Sedan vevades vi upp igen och fick kliva av och skaka av oss. Vi satte oss i väntan på Bungy hoppet. Började bli riktigt nervös för det. Efter ca 10 minuter kom de och sa åt oss att det var våran tur att hoppa. Då nöp det till i magen ordentligt.  

Vi gick ut på platån igen och gick längst ut. Vid swingen hade vi bara varit några meter utanför stupet eftersom man gungades utåt. Nu skulle vi gå ut längre. Johann fick äran att hoppa först. Jag som 2a och Simson sist. När det var min tur satte jag mig på bänken där ute och skakade medans killarna som jobbade där satte på mig selen och "fotbojorna". En av dem bad mig gå ut till kanten och hålla mig i räcket. Le mot kameran snett bakom mig. Sedan att jag skulle hålla upp händerna och falla.  

Jag visste att jag inte skulle kunna hoppa av mig själv, så när jag skulle be honom fälla mig utåt skulle jag säga "push", men råkade säga "punch". Så han skrattade och sa att han inte kunde slå mig, men om jag vill kunde han vika mig ut över kanten. Så han räknade till 3 och jag höll upp händerna stel som en pinne. Kände hur jag började luta utåt och hur platån försvann från mina fötter.  

Sjukt rädd var jag precis när jag föll dessa 47 meter. Men när jag kände hur linan började dra emot kändes allt så himla bra. En studs upp igen, fortfarande en galen magkälnsla. När jag hade studsat klart kom det en båt under och hämtade mig och tog mig till land där jag stod och kollade när Simson hoppade. 

Nu i efterhand måste jag säga att swingen nästan var läskigare, men samtidigt så väljer man inte själv när man ska fall då. Att hoppa själv tar emot så mycket. Eftersom det är så onaturligt att man ska hoppa utför ett stup. Men jag är så glad att jag gjorde det, och rätt stolt över att jag vågade.